WikiStrinda er Strinda historielags leksikon over historiske personer, begivenheter og bilder i tidligere Strinda kommune og Trondheim kommune, samt områder påvirket av trøndere. WikiStrinda inneholder også artikler av nasjonal interesse, spesielt knyttet til emigrasjon fra Trøndelag.

WikiStrinda er også på Facebook, besøk oss her.


Karolinermonument i Handöl

Fra WikiStrinda
Revisjon per 17. jun. 2018 kl. 14:05 av Jan H (diskusjon | bidrag)
(diff) ← Eldre revisjon | Nåværende revisjon (diff) | Nyere revisjon → (diff)
Hopp til navigering Hopp til søk
Handøl kapell. Foto: Jan Habberstad 2018
Karolinerne- minnestedet ved Handøl. Foto: Jan Habberstad 2018
Karolinerne - minnesten fra 1940.
Karolinerne - minnesten i mur
Karolinerne - minneplate i bronse.

Det finnes minnesteder for karolinerne i Handöl i Sverige. Etter hærtoget i Norge og ferden over Tydalsfjellene, og kryssingen av Enan, kom hovedstyrken ned langs Storilvän til bebyggelse ved Handöl.

600 mennesker ble begravet her i 1719-20. Det ble skrevet en minnebeskrivelse på en teglsten. I 1899 kom stenen fram i dagen ved brdden av elven. Graven ble funnet i 1936. En minnesten ble reist i 1940. Muren ved monumentet med inskripsjon ble laget i 1967.

Teglstenen er bevart i Handøl kapell siden 1949:

I kapellet förvaras en tavla av täljsten med inskripten: Anno 1719 Jan 20 begrofvos här här 600 Menniskor. Stenen hittades i en åker i byn och utgör i all sin korthet ett gripande minne av Armfeltska tåget 1719.

Østerbottens Krigsveteraner satte opp en minneplate i bronsje i 1989.

Karolinerne - minnesten i mur


Svenske Wikipdia forteller:

På nyårsdagens morgon bröt Armfeldts armé upp från Østby i Tydal. Vädret var mycket kallt, men med uppehåll. Avståndet till byn Handöl i nuvarande Åre kommun är cirka 55 kilometer. I bra väder skulle armén kunna nå Jämtland efter två dagars marsch. Med var den norske vägvisaren Lars Bersvendsen Østby.

Samma eftermiddag bröt ovädret ut, en våldsam nordvästlig storm som virvlade upp den lätta snön. Med dålig sikt och bitande köld blev de därför tvingade att slå läger på Öjfjällets nordsida vid Essandsjön. De försökte göra upp eld och brände gevärskolvar och slädar, något som bara gav kortvarig värme. Uppskattningsvis 200 man frös ihjäl denna första natt.

Nästa dag fortsatte stormen, och tillbakaryckningen blev nu helt kaotisk. Huvuddelen av trupperna kom fram till gränsen och slog läger vid Enan. De högg hål i isen på Enan för att se åt vilket håll vattnet strömmade – åt det hållet var räddningen. Det enorma manfallet fortsatte dock, hästarna stupade och all utrustning måste lämnas på fjället. Stormen fortsatte den tredje dagen, 3 januari, samtidigt tog sig de första trupperna med Armfeldt i spetsen sig fram till Handöl som vid denna tid dock bestod av enbart tre gårdar. Huvuddelen av de överlevande ankom Handöl den 4 och 5 januari. Kvar på fjället låg cirka 3000 man ihjälfrusna. På den vidare färden ned till Duved, där inkvartering var ordnad för soldaterna, dog ytterligare cirka 700 man. Av de överlevande cirka 2100 soldaterna blev ungefär 600 invalidiserade för resten av livet. Karolinermonumentet från 1892, ett minnesmärke över de stupade karolinerna beläget cirka fem kilometer väster om Duved.

Norska bönder kunde under våren förse sig med utrustning såsom gevär och vagnar. Enligt sägner kunde rovdjur som vargar och rävar frossa i häst- och människokött och därför fanns det fler av dessa rovdjur än vanligt de följande åren.